sek
eur
 
sek
eur
usd
 
0 produkt(er) - 0 kr
till kassan
Hem

Ädelforsingarnas nyhetsbrev 121

Lars Lennartssons detektoräventyr i Western Australia

Hej alla glada Ädelforsingar
Det kom en efterlängtad CD från Lars Lennartsson "Down Under". Här är hela Lars story ...


Hej Rolf.


Som du vet så var jag över till Western Australia förra året för att leta guld. Sista gången innan jag var över var 2006, en inte speciellt lyckad tripp, åtminstone inte i guld mätt, hittade väl guld för att täcka bensinkostnaden, åt ett håll!


Men den här gången skulle det bli annorlunda. Jag åkte tillsammans med min kompis Barry, som har erfarenhet från många resor till WA, och dessutom hade vi Don, som är professionell guldletare som guide, han var över året innan med bra resultat och ville åka tillbaka till samma område och spendera lite mera tid där. Vi hade en tredje bil i sällskapet med två erfarna guldletare från Victoria.


Vi startade vår resa från Victoria klockan 06.40 måndagen den fjärde maj. Vi kom en bit in i South Australia innan det var dags att sätta läger för natten. Vi hade ytterligare två övernattningar på vägen över och var i Kalgoorlie WA torsdag middag. I 'Kal' var det dags att proviantera sådant som vi inte redan hade med hemifrån, som färskvaror etc. Vi fyllde också upp vattentankar och dunkar med vatten, tankade bensin och fyllde upp extra bensindunkar.

Fish’n Chips till lunch i Kalgoorlie.
Sen fortsatte resan norrut till Leonora, en popular plats för guldletare. Eftersom det var sista tankstället före vår destination så fyllde vi upp med bensin, diesel och gas igen. Vi kom några mil norr om Leonora innan det var dags att slå nattläger.


Vi var på väg redan 06.45 nästa dag och efter en ca 18 mil på grusväg så var framme vid slutdestinationen vid tiotiden. Efter det att vi hade lastat ur, satt upp kamp, startat kylskåpen etc. så åkte detektorerna fram för ett par timmars detektering innan kvällen.

Home away from home ...
Eftersom det var att nytt område för mej så blev det att mest att gå runt och få känn för hur det såg ut runt omkring lägret. Hittade 7 små bitar för ett par gram. Nästa dag var det vidare explorering, Barry hittade ett par bitar men jag kammade noll. Nästa dag var bättre och jag hade 12 bitar för 4.8 gram. Don som hade varit här tidigare kom tillbaka varje dag med mellan 10 och 20 gram, från platser som han kände till.
Matlagningen gjordes främst ute för att spara gas, som behövdes för att driva två kylskåp.
Efter några dagars letande här och där så såg vi en sluttning som såg intressant ut. Efter ett par timmars sökande så hade vi inte kommit upp med något, jag var på väg tillbaka till bilen efter en längre runda då jag fick en signal, och där var en liten flisa. Barry sa, vi ska 'chain the ground', vilket går till att man drar en bit kätting i ett rep efter sej så att man ser var man har gått och på så sätt går över marken systematiskt. Detta gav resultat, och vi hittade ett tjugotal bitar innan det var dags att bryta för dagen. Vi var tillbaka nästa dag och hittade fler, tillsammans blev det lite över 29 gram. Moralen av det hela är att hade jag inte hittat den första biten så hade vi missat denna lilla patch. Det hade varit detektorer där innan, men med om man letar systematiskt, flyttar alla grenar på marken, och försöker att komma in under alla taggiga buskar med detektorn så hittar man ofta nuggets som andra har missat.
’Chaining’
Problem med bilen! Barry's bil är en liten lastbil som går på både gas och bensin. Gasen var slut och vi skulle köra på bensin, något som hade funkat tidigare, men så fort han tryckte på gasen så dog motorn. Barry skulle meka med bilen på morgonen så jag vandrade iväg från kampen, över en torr bäckfåra och följde den på andra sidan. Plötsligt så 'nappade' det, fick gräva ganska djupt och upp kommer en fin niogrammare. Jag gick tillbaka till kampen för att hämta min kedja och visa Barry, men han hade gått iväg med sin detektor. Tillbaka till platsen för det första fyndet, startar detektorn och får en signal med en gång, en tio grams nugget. Jag ropade på Barry på UHF radion och mötte honom vid kampen och tog med honom till fyndplatsen. Vi gick över marken noggrant och hittade några fler mindre nuggets.


Vi kunde inte fixa bilen, men det gick att ta sej fram hjälpligt genom att höja tomgången. Vi har nu varit här i två veckor och hittat nästan guld varje dag. Det blev dags att åka in till stan, Leonora, fylla gas, bensin och vatten. Köpa lite mera färskvaror, för oss själva och de som var kvar i kampen. Barry skulle se om det fanns en bilmekaniker som kunde titta på bilen. Under tiden så tvättade jag våra kläder och hade en dusch på campingplatsen. Bilmeken var iväg för en vecka så det blev hög tomgång och treans växel tillbaka till lägret.

Ett Emu-rede.
Nästa dag fortsatte vi att leta efter en ny patch och hittade lite strönuggets under tiden. Vi hittade ett område som såg bra ut söder om en känd patch och Barry sa 'kättingarna är ute inom 5 minuter', så blev inte fallet, inget guld. Jag föreslog att vi skulle försöka norr ut istället. Vi parkerade bilen vid sidan av en grusväg och detekterade inåt från vägen. Efter ett tag sa Barry att han skulle hämta bilen och när han kom tillbaka sa jag på skämt, 'kättingarna ute om fem minuter'. Det tog väl tre minuter, Barry ropade, tvågrammare uppe på marken', och 'en till', så kedjorna kom ut kvickt. Vi spenderade sex dagar runt denna plats och hittade bra med guld, de flesta klimpar var små, de största från denna plats var 8 respektive 9 gram.
’Afternoon Tea’ break.
Dags att leta efter ny mark igen, vi hittade några bitar här och där men inga fler större stråk, förutom att Barry hittade en 'mini-patch' på en liten sluttning vid en grusväg, 21 nuggets inom ett område ungefär 3x3 meter, så kan det gå.


Jag kan nämna att vi använde Minelab GPX 4000 och 4500 detektorer. Trots att vi hade ungefär ett dussin sökspolar med oss av olika fabrikat och storlekar, från 8" till 20", så använde vi huvudsakligen Coiltek 14" mono, en bra allround sökspole.


Två dagar senare var det dags att packa ihop eftersom vi hade bestämt att lämna nästa dag. Ovanför lägret var det en sluttning som hade skrapats för ett antal år sedan, d.v.s. all sten ovanpå marken skrapas åt sidan och sen hade man gått över marken med detektor. Eftersom vi skulle börja packa efter lunch så gick jag upp till det skrapade området för att se om tidigare operatörer hade lämnat något kvar, det hade de, jag hittade nio små bitar före lunch. Vi var färdiga med packningen vid tretiden, detektorerna isärtagna och nerpackade. 'Jag tänker inte sitta här och titta' sa Barry så fram kom detektorerna igen. Hittade fyra små bitar till innan det var dags att stuva undan detektorerna igen. Efter middagen satt vi runt en eld tillsammans med de andra, en lugn kväll med en fantastisk fullmåne. Peter sa, " man skulle egentligen gå 'moonlighting'", d.v.s. leta guld i månskenet. Det har sina fördelar, ingen vind, inga flugor och mindre mineralisering när marken kallnar. "Ja, varför inte" sa Barry, så maskinerna plockades fram och sattes ihop igen. Jag gick från lägret upp mot skrapningen och var väl inte mer än hundra meter från elden när jag fick en signal, nugget, och sen två till. Totalt blev det sexton stycken för sex gram den sista dagen, en fin avslutning.


Måndagen den 8 juni klockan 07.45 var vi iväg mot Leonora, vi var lite spända, visste inte hur det skulle gå att dra min camper-trailer med hög tomgång och treans växel, men det funkade ganska bra. Vi skulle stanna över natten på campingplatsen i Leonora, tvätta, duscha och göra ett nytt försök med bilmekanikern. Han var där, misstänkte att det var bensinfiltret som byttes ut, men det hjälpte inte. Vi kunde i alla fall fylla upp med gas som bilen gick bra på.


Nu skulle vi besöka en plats till som Barry hade varit några år tidigare med bra resultat. Det var rena slumpen att de hittade den, de skulle bara stanna utefter vägen över natten, men någon tyckte att området såg bra ut så de beslutade sej för att testa. Ett lyckodrag, jungfrulig mark och tillsammans hittade de över 1000 nuggets. Barry var övertygad om att det fanns säkert flera.


Lämnade Leonora på morgonen och var framme någonstans i närheten av Barry's patch på eftermiddagen. Vi letade i flera timmar efter den utan resultat, (hade varit bra med GPS koordinater!), och fick slå läger när det började mörkna och fortsätta att leta nästa dag. Upp tidigt, packa ihop och leta igen. Vi körde fram och tillbaka efter en större grusväg. Platsen skulle ligga på andra sidan av en torr bäck parallell med vägen och en halv till en kilometer in från vägen. Det fanns ett par ganska unika landmärken utefter vägen som Barry kände igen, men "det var inte förbi här". Hursomhelst, så fortsatte vi norrut då jag skymtade en söndervittrad kulle strödd med vit kvarts en bit in, så vi körde in och hittade nedanför en torr bäck. Vi följde den norrut till fots ungefär en kilometer, och där var platsen! Vi tog GPS koordinater och gick sedan upp mot vägen för att hitta ett lämpligt ställe att köra in. Hämta bilen och sätta upp läger, äta lunch, och sen var det dags att ta fram detektorerna och kedjorna.

Lars på ’the patch’.
Vi hittade 33 bitar på eftermiddagen för 17 gram. Vi stannade i ytterligare fyra dagar och totalt hittade vi 255 nuggets där, vikt 113 gram. Det var par kalla nätter på sluttampen, 5 grader på morgonen, men lagom dagstemperatur. Över hela resan så hade vi bara haft regn under natten två gånger och några korta dagsskurar, så det gick inte att klaga på vädret.
Full hand, dessa "små" nuggets på bilden väger tillsammana ca ett kvarts kilo.
Måndag 15 juni, dags att packa ihop och börja den långa resan hem. Trots att vi hade ett bra resultat, närmare 800 nuggets totalt för ungefär 500 gram, så känns det alltid segare att åka hem än när man åker ut, fylld av förväntningar. Hemresan tog fyra och en halv dag, och man upptäcker efter hemkomsten att man är ganska så trött efter en så intensiv resa. Men det dröjde inte så länge innan jag drömde mej tillbaka till WA igen ...


Lars Lennartsson
Melbourne

Tack Lars, det var ett underbart nyhetsbrev som värmer oss guldgrävare nu i vinterkylan.


God jul och ett Gott nytt Guldår 2011,
Önskar hela klanen Guldströms.

Om oss
Kundtjänst
Mitt konto
Kontakta oss
Hem