sek
eur
 
sek
eur
usd
 
0 produkt(er) - 0 kr
till kassan
Hem

Ädelforsingarnas nyhetsbrev 130
Guldstrom Ltd. spanar i Migori, Kenya

Hej alla, här står familjen Guldström som just har startat en ny firma i Kenya (Guldstrom Ltd.) och njuter av utsikten över Rift Valley. Frugan och jag vill gärna göra något bra för alla guldgrävare nere i Kenya och då har vi bestämt oss för att hjälpa dem med det lilla som vi kan...

Guldgrävarna i Kenya behöver mycket hjälp, jobba hårt det kan dom, men det är lita si och så med tekniken. Häng bara med på brevet så kan ni själva se hur det går till en alldeles vanlig dag i en Kenyansk guldgrävares liv.
Från vänster: Mamma Lucy, Charles, Ian, Pappa Rolf och lille Joseph.
Mitt i naturen, Kenya är vackert och ni som funderar på att resa någonstans åk till Kenya, det ligger mitt på ekvatorn och är varmt och skönt året runt. Helt underbart och om man skall säga något negativt så är det trafiken...
En bensinpump uppe och en till 30 meter ner i hålet håller borta grundvattnet.
Då var vi framme i Migori och den första guldgrävaren som vi hälsade på var en duktig kille som hade bra utrustning och det var ca 20 personer som jobbade på denna inmutning. Grabbarna jobbade under jorden och tjejerna sköte krossning och vaskning av malmen.
Här klättrar grabbarna 30 meter ner och bryter loss guldmalm med hammare och mejsel.
Jodå, en vanlig ficklampa i ett gummiband på huvudet och sedan var det bara att ta sig ner 30 meter under jorden där man jobbar med en hammare och huggmejsel med att sakta och noggrant hugga sig ner i den guldförande kvartsen.

En Svensk gruvarbetere hade dött på fläcken, det kan jag lova men dessa underbara kenyanska guildgrävare bara garvade och jobbade vidare. Fackförbund och MBL förhandligar visste det inte var det var utan här var det bara och jobba på. Och det stod en till bensindriven pump 30 meter nere i hålet... Ni kan ju själva föreställa er vilka arbetsvillkor dessa killar hade och de jobbar hårt och länge.
Detta är den enkla kulkvarnen som krossar ner guldmalmen till ett fint pulver.
Här ser ni den mycket enkla kulkrossen, en dieselmotor som driver en hemmabyggd tunna med stålkulor i och där lägger tjejerna i den guldförande kvartsen som grabbarna mycket mödosamt har brutit upp från underjorden.

Eijde Andersson, Ale Bergskonsult som jobbar med gruvbrytning säger att vist fungerar deras utrustning men den är väldigt enkel och kan förbättras flera gånger med enkla medel.
Tjejerna sorterar och håller ordning på vilken guldmalm som skall krossas vidare.
Här är tjejerna och vädret är det inget fel på, barnen får vara med och hjälpa till för just när vi var och hälsade på så var de lediga från skolan.
Guldmalmen som är färdigkrossad vaskas sedan av tjejerna.
Detta är vaskrännan... Och vi som har gått en kurs ser med en gång att här kan man göra stora förbättringar för att hjälpa dessa arbetsamma guldgrävare att nå ett mycket bättre resultat.
Här är vaskrännan, väldigt enkel, man hämtar guldmalm och håller på vatten men en hink.
Det är inget fel på deras utrustning, misstolka mig inte nu men den var nog mordern för 150 år sedan och den har ju fungerat bra sedan dess så varför bry sig om några nymodigheter.

Tänk er nu ett par eldrivna bra pumpar, en tryckluftsdriven borrmaskin, en riktigt bra kulkvarn och sedan ett skakbord och vips så har vi höjt standarden för dessa människor flera gånger om. Och vi pratar ändå inte om så stora investeringar och det kommer att betala sig på mindre än ett par månader för guld finns det och de är runt 20 000 i området som bevisligen lever på att bryta guld med dessa primitiva metoder.
Sedan vaskar tjejerna koncentratet med en vanlig vaskpanna.
 
Tyvärr så använder de kvicksilver... Det är inte bra och vi vill hjälpa dem med andra metoder.
Detta är bara så ni vet, texten är hämtad på nätet från kvicksilver.org
 
Vilka symtom kan man då få av kvicksilver? För att se lite närmare på detta kan vi gå till en av de stora amalgamtillverkarna Dentsply´s hemsida. Där kan vi bl.a. se vad kvicksilverånga ger för symtom
 
"Inandning av kvicksilverånga under längre tid kan orsaka ett förgiftningstillstånd som kallas merkurialism. Utmärkande för detta är finvågig tremor (darrning) och eretism. Tremorn kan först beröra händerna, men också komma till synes i ansikte, armar och ben. 
 
Eretism kan visa sig som onormal tillbakadragenhet, tendens att rodna, självosäkerhet, nedstämdhet eller uppgivenhet, svårighet att tåla kritik, retlighet eller tendens till upphetsning, huvudvärk, trötthet och sömnlöshet. I svåra fall kan hallucinationer, minnesförlust och demensliknande tillstånd förekomma. 
 
Koncentrationer så låga som 0,03 mg/m³ har givit upphov till psykiska symptom hos människor. Njurpåverkan kan ge sig till känna genom förekomst av äggviteämnen eller enzymer i urinen och även genom att urinproduktionen upphör. Andra kvicksilvereffekter kan vara ökad salivavsöndring, inflammationstillstånd i tandkött och munhåla, tandlossning, blå linjer i tandköttskanten, diarré, kroniska inflammationstillstånd i lungorna och lätt blodbrist. 

Och här sitter tjejerna glada i hågen och vaskar fram guld med hjälp av ett par gram kvicksilver om dagen som de sedan bränner bort över elden för att få fram ett par gram guld. Och de måste dessutom köpa kvicksilver av lokala "affärsmän" som säljer det dyrt och sedan köper guldet billigt av dessa hårt arbetande guldgrävare.

Jag blir riktigt sur och upprörd över detta och vill inget heldre än att hjälpa våra bröder och systrar till ett bättre liv.
Det fanns ungefär 300 likadana anläggningar i Migori, en gruva, kulkvarn och vaskränna.
De är som jag sa tidigare 20 000 hårt arbetande guldgrävare uppe i Migori och de jobbar alla med ungefär samma metoder.
Joseph som är vår manager berättar om metalldetektorer och Minelab GPX 5000.
Vi ville visa grabbarna i området att man faktiskt kan hitta guld med hjälp av metalldetektorer och här ser ni vår manager Joseph (i röda tröjan) som berättar om alla fördelarna som en metalldetektor har jämfört med de vanliga traditionella metoderna som används i området.

Tekniken har faktiskt gått framåt.
Här får den lokala gruvföreningen en demonstration av hur en metalldetektor fungerar.
Joseph visar hur man ställer in en Minelab GPX 5000 och det är enkelt och sedan är det bara att börja svepa med sökspolen över ett område.
Nu har de fått en bra signal och det blir dags att finsöka området.
Fördelarna med en GPX 5000 är att den är enkel att använda och man behöver egentligen bara en kort grundkurs för att förstå tekniken bakom och sedan är det bara att lyssna efter rätt signal.
Som ni ser så blev grabbarna bra upphetsade och Joseph gör allt vad han kan...
När man väl har fått en signal så gäller det att finsöka i området för att hitta lite mer exakt var signalen kommer ifrån. När vi demonstrerar så brukar det inte ta så lång tid innan eleverna förstår och efter en kort stund så klarar de sig själva.
Här är fyndet, tyvärr var det inte guld utan bara en bit bly... Men en riktigt bra signal.
Allt är inte guld... Men när det väl kommer fram lite av den gula metallen så brukar grabbarna inte vilja släppa ifrån sig metalldetektorn.
Vi åkte även upp till Macalder Mines som ligger nära Migori för att se hur det såg ut.
I detta området, Migori, som ni lätt hittar på Google maps så ligger et en gammal nedlagd Kanadensisk koppargruva som vi passade på att besöka och den låg mycket vackert i området med milsvid utsikt.
Det var lite grabbar som höll på och jobbade där, här är en av dem.
Jajamän, det var gott om folk som jobbade på här med och de hittade faktiskt en hel del guld i kopparmalmen. Enligt vad de sa så kunde det bli flera gram guld på en bra dag och detta drev grabbarna framåt (eller nedåt) och de var idag cirka 20 man som jobbade under jord. De bröt loss malm och fraktade ner med åsnor till kulkvarnarna nere vid foten av gruvan.
Här är ingången till hans schakt, det är cirka 50 meter djupt.
 
De bryter loss kopparmalm som innehåller guld och transporterar ner det till kulkvarnarna.
Det blev lite rast när vi kom på besök och de undrade förstås vilka vi var. De var inte så glad på gruvbolaget som äger inmutningen och när de fick klart för sig att vi inte hade något att göra med gruvbolaget så gick det genast lite lättare att prata med dem.
Vi vill gärna hjälpa dessa guldgrävare och då skall vi titta på kulkvarnarna.
Den guldförande kvartsen som grabbarna har brutit loss under jorden bärs fram till tjejerna som sedan sätter igång och krossar ner kvartsen till mindre bitar, detta gör de med hammare av olika skag och sedan när stenarna har blivit i mindre bitar så skall de matas in i den enkla kulkvarnen.
Eijde Andersson som driver Ale Bergkonsult har många bra idéer om hur vi kan göra.
Här är min snusdosa så att ni kan se storleken på stenarna (numera makadam storlek) som tjejerna har behandlat för hand.
Detta är kulorna som de laddar sina kulkvarnar med, det går 300 kulor på en kvarn.
Dessa stålkulor får de åka långt för att köpa och det går i många kulor (300 stycken) i en kvarn och en kula väger runt 7 kilo (7 x 300 blir 2100 kilo) och detta skall sedan köras från Mombasa (eller Tanzania) upp till Migori och det är en resa på 2 dagar med buss. Och givetvis är inte stålkulorna gratis, så en Kenyask guldgrävares liv är hårt, kostsamt och det blir inte mycket vinst. Men på något mirakulöst sätt lyckas dessa guldgrävare överleva och de är dessutom glada.

Bara det är en stor bedrift värd vår beundran och om vi nu kan hjälpa till så har vi gjort en stor insats.
Kvarnen är enkel, man öppnar locket och lägger i guldmalmen som sedan krossas av kulorna.
 
En dieselmoter driver kvarnen vi en rem. Kvarnen krossar cirka ett ton guldmalm på en dag.
Jag har varit på besök i många guldgrävarläger i mina dar men det som slog mig mest i Migori var att de alla jobbade tillsammans. Inget gnäll utan alla visste vad som krävs för att få maskinerna att gå runt. Ni som nu har läst detta vet att det är inte gratis att driva en liten gruva och om saker går sönder så måste det finnas ett utrymme för att kunna laga det som har gått sönder.

Så slutsatsen är att det finns guld i området, och med en liten investering så kan vi hjälpa dessa guldgrävare till ett mycket bättre liv.

Nu träffade vi den lokala gruvföreningen och detta är den rätta vägen att gå för att hjälpa dem. Föreningen är lite socialistisk i sitt sätt att tänka och det finns en liten avgift att betala för att bli medlem och då får man en försäkring och dessutom utbildning för säkerhet och möjlighet att lära sig nya metoder.

Vår mycket enkla plan är att hjälpa föreningen att bygga upp en bra, fungerande annläggning som visar de andra hur man kan göra underverk med enkla metoder. Och om du är snäll så kan du få vara med och hjkälpa till:) men då måste du vara mycket snäll och ha ett stort tålamod, inga lycksökare här utan bara hårt arbete och dessutom lite mat:)

Vi återkommer mer flera nyhetsbrev om hur utvecklingen går framåt.

Vid tangentbordet,
Rolf Guldström.
Här står Jag och Joseph tillsammans med Julius som är ledare för gruvföreningen i Migori.
Om oss
Kundtjänst
Mitt konto
Kontakta oss
Hem