sek
eur
 
sek
eur
usd
 
0 produkt(er) - 0 kr
till kassan
Hem

Ädelforsingarnas nyhetsbrev 56

Mera om Guldfebern i Dalsland

Hej på er alla glada Ädelforsingar.

 

Äntligen kan vi med glädje se att allas vår Johnny har fått den uppmärksamhet som han förtjänar.

 

Här följer en artikel ur NWT som vi publicerar med tillstånd av Maria Rygaad.
Nya Wermlands-tidningen av MARIA RYGAARD 0531-105 71 / maria.rygaard@nwt.se

 

Skåpafors: Tålamodet ledde Johnny rätt

 

Han har hittat Solviksguldet

Folk har skakat på huvet åt hans letande men Johnny Eliasson har fått rätt: det finns höga halter guld i norra Dalsland. Han har hittat så mycket guld i Solvik att det kan bli klirr i kassan åt både honom och gruvbolaget Aurex.

 

Solvik och Suled nordost om Bengtsfors är Johnny Eliassons gamla hemtrakter. Riktiga tassemarker på gränsen till Värmland med intressant geologi.

 

Nu bor han i Skåpafors och har jobbat på bruket i Billingsfors så många år att han fick guldklocka på luciadagen.
Roligt med guldklocka. Men det slår nog inte Johnny Eliassons eget guldfynd i Solvik. Analyser visar 29 gram guld per ton malm.
- Det är väldigt mycket, säger han och jämför med en brytning som ska starta i Lappland. Där är halten 1,5
gram per ton.

 

Mödans belöning

För drygt en vecka sedan berättade NWT att gruvbolaget Aurex fått undersökningstillstånd i ett 311 hektar stort område öster om Solvik. Det är resultatet av Eliassons fynd. Där någonstans finns guldådern som han har lokaliserat. En triumf efter femton års intresse för guldletning.
- Från början tänkte jag att jag skulle bli förmögen på att gå ut och leta guld. Men förstod efterhand att det inte är så enkelt att man bara kan gå ut i en bäck och vaska.
Johnny Eliasson började med en guldletarkurs i Småland. Efterhand har han lärt sig mer och mer och blivit en påläst amatörgeolog.

 
Johnny Eliasson

Spår efter istiden

Vid det här laget har han gått runt i nästan hela norra Dalsland där det finns "flera in tressanta ställen". Läst av geologin, tittat på kartor, följt bäckar, vaskat, knackat i berg, funderat över rörelserna under istiden, dragit slutsatser. Hans fynd i Solvik är inte resultatet av en lycklig slump utan av ett metodiskt och tålmodigt letande.
- Många anser att jag är stollig. I Sverige ses det som vansinnigt att vaska guld!
Johnny Eliasson myser. Det är roligt att få rätt.

 

Och nu blir du rik också, som du hade tänkt från början?
- Njae, så långt har jag inte tänkt. Men det kommer kanske att bli ett bidrag till pensionen.

Vaskar året runt.

Bäckar kan innehålla spårsom leder till större guldkällor. Det vet Johnny Eliassonsom oftast vaskar på sommarhalvåret. När guldfeberntränger på ger han sig ut mitt i vintern också.

 

Egen inmutning

Redan för sju, åtta år sedan hittade han obetydliga små guldkorn i en bäck i hembygden.
För några år sedan fick han ett undersökningstillstånd i ett område i Solvik, en inmutning som man sa förr. Men han missade, guldet farms inte där han trodde. Guldspåren i bäcken kom från block som inlandsisen kastat iväg, men varifrån? Isen kunde flytta block flera kilometer. Tidigare i år gjorde han sitt första fynd av ett guldförande stenblock när han följde bäcken. En liten stenkant stack upp.

 
Trevlig syn.

Guldkorn i vaskpannan är varje guldletares dröm.
De här är äkta vara men har lagts i pannan för bildens skull.

 

Svans ledde till källan

- Jag såg att det var något mystiskt i stenblocket, jag såg svavelkis. Jag knackade loss en bit, krossade och vaskade och såg höga halter av guld.
Johnny Eliasson hade gått i må1.
- En viss känsla är det, säger han och medger att det var just detta han längtat efter.
Han farm fler block, en hel "blocksvans" som isen åstadkommit, och kunde beräkna riktningen, gick bakåt för att leta efter källan.
Nu har han ett avtal om sitt fynd med Aurex. Han ska bistå med anvisningar inför de kommande provborrningarna "så att de borrar på rätt ställen".

 

Guldfeber

Att göra en ny inmutning var inte aktuellt.- Jag kunde ha gjort en egen inmutning och sålt den till ett grovbo1ag. Men jag tyckte det var lika bra att göra ett avtal direkt så får gruvbolaget göra det praktiska jobbet. Jag vet inte än hur stor malmkroppen är men jag har lokaliserat den, nu har jag gjort mitt.Johnny Eliasson har fler platser att undersöka och tror det blir lättare att hitta rätt nästa gång eftersom sökandet efter Solviksfyndet har varit lärorikt. Ryggsäcken står packad med mat och allt. Han behöver bara rycka den åt sig och vandra iväg tre-fyra dagar. Nyfikenheten och äventyrslustan driver honom.
- Och så vill jag bevisa för folk som tycker att jag är en idiot att det finns guld!
Vintertid arbetar han mest hemma med kartor, lupp och litteratur.
- Men när guldfebern tränger på alltför mycket får jag ge mig ut med pannan mitt i vintern också!

 
Vintertid.
Det är svårare att leta guld i terrängen när snön ligger och då blir det i stället mycket kartläsning vid köksbordet.


Very best,
Lars & Rolf Guldström

Om oss
Kundtjänst
Mitt konto
Kontakta oss
Hem