Ädelforsingarnas brev nummer 112

Malmbrytning inne i guldgruvan i Ädelfors.

Hej alla glada Ädelforsingar

Viggo och jag bestämde oss för att gå in i guldgruvan och hämta lite guldmalm, vi visste precis vart vi skulle gå men behövde lite hjälp. Och denna gången så gick jag ut på guldforum.se och hörde om det var några som ville följa med och hjälpa till och vi blev hela 9 personer som kom till gruvan och sedan var 3 till som stannade nere vid guldvaskningen där de njöt hela helgen

Här är kärntruppen.
Från Vänster: Jag, Ingemar, Björn, Finn, Björn och så gruvfogden Viggo och lilla Honda.

Första hindret var isen in i stollen, vi hade tänkt till och hade två stycken motorsågar med oss och en expert som vet hur man sågar.

 

Björn får lite is till sin dry martini.

 

Finn drar igång motorsågen, vi var hela tiden med och kollade så inget farligt kunde hända.

 

Nu är vi nästan igenom och Björn kunde inte låta bli, han slet bra denna helgen.

 

Medan's de andra öppnade stollagången så ordnade björn, Viggo och jag med elverket och kabeln. Viggo som är en man med många resurser hade med sig klätterutrustning och vem kan motstå att repelera ner 45 meter i ett mörkt gruvschakt? Jag tog chansen direkt och såg till att kabeln kom ner ordentligt.

 

Det var lite darrigt och att bara ha ett 12 mm tjockt rep att hänga i kan kännas lite obehagligt, men det gick.

 

Gruvfogden på väg in igenom den nya dörren.

 

Ingemar och Daniels gäng, de siktade grus i Louisas schackt och jag tror att de hittade mycket guld där. Det brukar vi nämligen göra.

 

En nöjd gruvfogde, allt fungerade precis som vi hade tänkt.

 

Viggo inspekterar guldmalmen och ger direktiv till oss om hur vi skall bryta loss malmen.

 

Det var bara att starta borrhammaren och jobba på, fast berget var verkligen stenhårt och det var mycket värre än vad vi kunde föreställa oss. Guldgruvan ville inte släppa ifrån sig guldmalmen så lätt, vi fick slita.

 

Björnarna jobbade de med, fast den lille björnen han var värst av oss alla. Han borrade till han nästan svimmade.

Men kul var det, och jag är säker på att Björn kommer tillbaka in i gruvan igen.

 

Daniels gäng med sitt siktade material, detta tog de med ner till guldvaskningen där vi hade vaskrännor som Daniel fick låna och köra igenom deras grus i. På så sätt kan man bara ta med sig koncentratet hem och skiljer bort det vanliga gruset från guldet. Okej, visst man får allt finvaska lite med. Men det blir ett mycket vackert resultat när guldet kommer fram i vaskpannan.

 

Lite kvällsaktivitet. Här är Daniel och Willie som står med sina vaskrännor ute i Emån.

 

Vi som gick in i gruvan på söndagen, kärntruppen kallar vi oss.
Från vänster: Ingemar, Björn, gruvfogden Viggo, jag och så motorsågsexperten Finn. Lille björnen han stod givetvis på stegen med både borrhammare och kamera i näven.

 

På söndagen bröt vi gruvturen klockan 14.00 och tog med guldmalmen ner till guldvaskningen där nästa steg tog vid. Stenkrossning, Viggo och stora björnen skötte detta med glans. Stenar med guldmalm stora som knytnävar blev till mjöl i denna stenkrossen.

 

Finn fick det goa jobbet att leta reda på slangen till vår vaskränna, han hittade den inte och vi kunde inte med att be Finn dyka ner i detta vatten utan vi tog en ny slang och hivade i en pump.

 

Ingemar och Björn körde rännan och vi andra sprang runt och hjälpte till där det behövdes.

 

Där, ser ni, där ligger guldet. men det var smått som damm......

 

En vacker bild på en väl fungerande konstruktion ala Guldströms.

 

Det ni ser här är koncentrat av ca 70 kilo krossad guldmalm. det är mest svavelkis men även lite mikroguld.

 

Vi tog koncentratet och kokade det i 62% svavelsyra. Det puttrade rätt bra första gången och då blev vi av med lite av skrotstenen och kunde sedan finvaska fram resultatet.

 

Här ser ni guldet, ja det gula är guld och en uppskattning blev att det var ca 0.5 gr mikroguld i guldmalmen och eftersom vi bröt loss ca 70 kilo guldmalm så kom vi fram till att det blev någonstans runt 7 gr per ton på just detta stället. Inte så bra men inte så dåligt heller.

Men det var mycket jobb för så lite guld och även om guld är dyrt så undrar jag om det är värt allt det slitet.
Enligt min uppfattning så lönar det sig bättre att gå in i gruvan, sikta materialet och vaska det på utsidan.

Men det var görskoj att göra det, och jag hade ont i ryggen i flera dagar efteråt.....

Men den Stora björnen, han siktade en fjärdedels hink med grus från guldgruvan och här nedan på bilderna så kan ni se otroligt vackra bilder som Björn har tagit på sitt jobb i ett mikroskop.

Ta nu ett djupt andetag och luta er tillbaka och njut av dessa bilder.

 

Detta är nuggeten som Björn hittade, den såg vi direkt i vaskpannan utan problem.

 

Här är lite mikroguld.

 

Här kan ni se storleken på mikroguldet.

 

En snygg närbild på kristallint mikroguld, detta min vänner är riktigt vackert. Man säjer ju att guld glimmar, men kristallint guld från guldgruvan det gnistrar och är bland det vackraste jag någonsin har sett och jag har sett mycket guld i mina dagar.

 

Ännu en av Björns nuggets.

Vet ni vad det bästa är?
Guldgruvan i Ädelfors den bara ligger där och om ni blir sugna på lite guld så är det bara att knalla in. Ta det lugnt och försiktigt så går det bra, vill ni få hjälp eller bli guidade så prata med oss. Och vi kommer att behöva mer hjälp i sommar för Viggo och jag vill gärna städa upp i stollagången och om ni hjälper oss så hjälper vi er.

Låter det som en bra idé, hör då bara av er till rolf@guldstrom.se

 

Väl mött i Ädelfors ...
Familjen Guldström