Guldresa till Nya Zeeland, av Lars Guldström

På Nordön grävde vi inte guld. Där finns inte mycket att vaska där. Det mesta guldet fanns här i berget och det bröts med stora maskiner och lakades fram med cyanid. Inget för oss, alltså. Men om du ändå åker till Nordön så kan du besöka Rotoroa, en stad med många intressanta gejsrar som sprutar hetvatten 30 meter upp i luften. Man har analyserat gejsrarna vatten och funnit att det innehåller en hel del guld. Det är faktiskt så att gejsrarna håller på att bilda nya guldmalmer. Vi ville dock inte vänta på att dom skulle bli färdiga att brytas, eftersom detta skulle ta flera miljoner år, så vi drog vidare till ...
Sydön
Först lite fakta om ön. Landskapet är i mycket omväxlande och oerhört vackert. Höga, snöklädda alper, mjuka kullar och mindre slätter. 70 miljoner (!) gräsklippare (får) ser till att hålla landskapet öppet och det gör dom med all ära. Det finns inte så mycket skog på ön. Kusten utgörs i allmänhet av sandstränder, men det finns även en del klippig kust. I sydväst finns det fjordar, som i Norge. Vattnet i sjöar och vattendrag är oftast kristallklart. Länsvägarna var bra, trafik var gles. På Sydön bor det mindre än 1 miljon människor. Samtliga som vi kom i kontakt med, var mycket vänliga och hjälpsamma.

Vi hyrde en husbil och drog iväg. Vi fann mest guld i den norra delen av ön, samt runt Arrowtown, där chansen att hitta grovt guld och nuggets är störst. Tyvärr kunde vi inte komma till den allra mest attraktiva delen av Shootover River och Arrow River, för just då var det ovanligt högt vatten efter kraftiga regn. Vår husbil kunde inte ta sej fram till dom ställena på de översvämmade småvägarna. Det berättades i tidningar från den stora guldrushens tid där på 1890-talet, att många av guldgrävarna skämdes över att - med bara 2 man och en rocker (en handdriven "guldvagga") - kunde få över 100 kilo guld per dag.......
Det dredgas fortfarande i Shootover och Arrow river.

Ska jag dit igen - och det är mycket troligt - så tar jag med mig min guldströmmare. Helt klart. Sedan koncentrerar jag mig på de mindre bäckarna, som rinner ut i de älvar som det grävts i över 100 år. De stora älvarna är redan genomgrävda av mer än 400 (!) jättelika mudderverk. Men dom mindre bäckarna kom dom aldrig åt.
