International
Hej alla glada Ädelforsingar.
Här är ett reportage om när Kenneth Och Magnus fick bryta sig in igenom isdörren in till guldgruvan.
Det var Kenneth som ringde upp mig och undrade om jag ville göra det till ett nyhetsbrev, för som Kenneth sade så har ju han på detta sätt gett ett bidrag till oss alla.
Kenneth och Magnus ville in i gruvan för att prova sina detektorer och inne i gruvan är det normalt sett isfritt.
Kenneth ringde upp Nicklas (en kompis) som berättade för honom att det kunde vara tjockt med is framför ingången till guldgruvan. Så Kenneth tog med sig sin farfars gamla korp.
När vi kom fram så visade det sig att just i år så var det extra tjockt med is, så korpen kom väl till pass. Jag kom lite efter Kenneth och var bara reporter så jag fick under inga omständigheter hjälpa till med att hugga upp isen. Fastän jag föreslog att använda en motorsåg, Men Kenneth jobbade envist vidare.
Efter ungefär en halvtimme så dök Magnus upp, Med sig i ryggsäcken hade han sin lilla militärkorp.Och som ni alla vet så gör militären bara bra grejer så den lilla korpen bet ordentlig i isen. Nu hade de bägge fått upp ett tillräckligt stort hål i isen så att Kenneth kunde krypa in och de började att jobba ifrån båda sidor, och då gick det fort.
Nu gick det äntligen att komma in med utrustningen och då var det bara ett par hinder till som vi måste forcera för att komma hela vägen in i gruvan. Men det var inte lika tjock is så det var en baggis.
Efter två timmar så lämnade jag Kenneth och Magnus inne i gruvan där de fortsatte med detekterandet.
Jag är ju lite slarvig av mig så ficklampan låg kvar i bilen men man är ju van inne i guldgruvan tänkte jag och gick rätt in i mörkret. Det var en annorlunda upplevelse att gå ensam igenom 310 meter kolsvart stollagång.
När jag hade gått ett stycke så kände jag att det var någon närvarande och då tänkte jag att nu får jag äntligen träffa gruvfrun. Jag har hört att hon vet allt om gruvan och det vore ju kul att ställa några frågor till henne (var finns guldet).
Och - så stod hon där, men hon svarade ju inte på några frågor men jag fick i varje fall lov att fotografera hennes höghet gruvfrun. Och håll med om att hon är vacker. Nu må det vara som det vill med detta, men jag kan lova er att det var spännande att vandra ensam i mörkret.
Nästan ute ur gruvan så fick jag syn på var gruvfrun troligen har sitt gemak. Det är en liten gång in en bit som inte går att komma in i på sommaren för då är det ett stort vattenhål framför. men nu på vintern så låg isen och då passade jag på att titta in i hennes heligaste. Jag vet av erfarenhet att gruvfrun inne i guldgruvan är särdeles snäll så det är ingen som har blivit skadad eller skrämd inne i guldgruvan.
När Kenneth och Magnus till sist kom ut ur guldgruvan så stannade de till hos farsan och visade upp sina fynd, bland annat en sten som inte ens den gamle kunde tala om vad det var. Men tung var den....
Very best,
Rolf Guldström