Ädelforsingarnas nyhetsbrev 84

Hej alla glada Ädelforsingar

Mitt namn är Lars Lennartsson. Jag kom till Australien i september 1986 och började att leta guld som hobby strax därefter. Jag har under åren haft kontinuerlig kontakt med Lars och Rolf Guldström och Rolf tyckte att det kunde vara kul om jag skrev något för er hemsida.

Jag skrev faktiskt en artikel en hel del år sedan i "Guldgrävar'n" nummer 11, om hur guld upptäcktes i Australien, både inofficiellt och officiellt, och hur det var att ha guldletning som hobby här så objektivt som möjligt. Men se, det skulle jag ju inte ha gjort, ett eller två nummer senare så kommer det en insändare som började ungefär så här; "Jodu Lars Lennartsson, du må bo i Australien, men att leta guld, det vet du inget om". Detta från en person som aldrig hade varit i Australien, och som letade guld genom att svänga en nål över en karta, det måste ha ryckt ordentligt när hon svängde nålen över Australien, sura rönnbär kanske.......

Ni som har sett programmet "Vildmark/Upptäckaren" på svensk TV med ett inslag från Västra Australien, såg en svenska, gift med en australiensare, som plockade upp nuggets som potäter ur jorden, ganska fantastiskt. Kom bara ihåg att som hobbyist så har man inte tillgång till, och ej heller tillstånd att använda bulldozers och liknande "redskap".

Hursomhelst, guldletning är en fantastisk hobby och vi är lyckligt lottade här i Victoria som kan i stort sett vara ute året om. Jag bifogar några bilder från Victorias guldfält. Guld upptäcktes officiellt i Victoria 1850-1851, (det är lite oklart om vem som var först), så en del av hålen grävdes för ca 150 år sedan.

Utan att vara utbildad i geologi så är det många gånger svårt att förstå varför guldet finns (fanns) på vissa platser, man har ett uttryck här som förklarar det hela med "Gold is where you find it". Det följande är citerat ur "The Goldfields and Mineral Districts of Victoria" by R. Brought Smyth, först publicerad 1869. Detta för att ge bifogade bilder lite mera mening.

Surfacing - The washing of the thin covering of earth resting on the tops and sides of the hills in the close neighborhood of auriferous quartz veins.

Shallow Sinking - The obtaining washdirt from off the surface of the old claystones, sandstones, and slates, by sinking pits or making excavations in the valleys and creeks. Bilden är från Yandoit och här kan man se äldre tiders guldgrävare grävt grunda gropar och vaskat ur guld ur gruset.

Sluicing and Hydralic Mining - The washing of the auriferous earths, by streams of water, in the gullies and valleys where recent deposits of auriferous clays and gravels occur.

Deep Sinking - The obtaining auriferous earths by penetrating the deeper tertiaries.

Quartz Mining - The obtaining gold from the mineral veins intersecting the older sedimentary rocks.

Här följer ett par historier från utflykter med vår klubb.

Förutom våra månatliga utflykter så har vi en "Christmas Camp" över Jul och Nyår. De senaste åren har denna varit i en plats som heter Chute i Beauforts guldfält. Av någon anledning så missade jag denna tripp två år i rad, ett år fick jag någon magåkomma, och låg hemma på en soffa och såg på medan resten a familjen gick loss på julbordet, och året efter så kommer jag inte ihåg vad det var. Första året så hittade man två "runs" of nuggets nerför en sluttning, den största biten 64 gram. Året efter så vandrade en av våra medlemmar från South Australia iväg från campen och hittade ett stråk med nuggets på en mindre sluttning, totalt ungefär 310 gram, den största nuggeten 186 gram. Han hade kullen en hel vecka för sej själv innan han visade sina fynd. Naturligtvis så blev det en mini-rush till kullen och några fler nuggets, upp till 6 gram, hittades. Över de följande tolv månaderna så var det många som försökte sin lycka på kullen, de flesta vad jag vet utan någon större framgång, men det är också möjligt att några fler nuggets såg dagens ljus.

Kommer Jul och Nyår 2004/2005 och jag hade beslutat mej för att inte missa den utflykten. Åkte hemifrån efter annandagen och stannade två dagar hos en kompis som bor ute på landet i en plats som heter Creswick, guldfält förstås. Hade tur med vädret, dvs det var lagom varmt, det är ju så att julen är ju mitt i den australiensiska sommaren, och hittade några små bitar också. Nyårsafton blev varmare och jag packade ihop min campervan och flyttade upp till Chute där klubben var. Den första person jag mötte var Mieke, ursprungligen från Holland, och jag frågade förstås om någon hade hittat något. "Ja" sa hon, "Peter (hennes man) har hittat en fin nugget". Det visade sej att Peter hade bytt in sin gamla Minelab SD2000 detektor mot en begagnad Minelab GP3000. Han kunde naturligtvis inte hålla sej borta från "kullen" och efter tio minuter så fick han sin första signal med den nya maskinen och grävde upp en fin nugget på 120 gram! Helt otroligt, med tanke på så många som har krälat över kullen.

Framåt kvällen avnjöt vi grillad kyckling med tillbehör och mycket kall öl, kvällen var ljum och T-shirts och shorts var lagom klädesplagg i väntan på tolvslaget.

Den andra historien är från i påskas. Traditionellt så har vi Påsk-campen i närheten av Castlemaine"s guldfält. I gamla tider så hette guldfältet "Mount Alexander" efter ett berg i närheten, och det finns dom som anser att det var världens rikaste "alluvial" guldfält. Det finns tre distinkta "reef lines", norr till syd, genom området, och det fanns flera stora vattendrag som har spridi ut nuggets över stora arealer. I Castlemaine förekom alla typer av guldutvinning från Surfacing/Shallow Sinking/Sluicing till Deep Sinking and Quartz Mining.

Några kilometer söder om Castlemaine, ligger Vaughan, och där har vi hittat många små "waterworn" nuggets de senaste åren. Förra året fick vi tillstånd att detektera på ett område som är på privat mark och många små nuggets hittades. Det hittades också större mängder "junk", salongsgevärshylsor och kulor, spikar, skopligg etc. Men det står man ut med om det kommer en nugget då och då.

Jag kom upp till campen på långfredagen tilsammans med hustrun och hunden, satte upp camp och spenderade ett par timmar på eftermiddagen runt campen, som ligger mitt i gamla guldgrävningar, utan resultat. På lördagen bar det iväg till mr McDonald's farm tilsammans med ett antal andra klubbmedlemmar. Spenderade hela lördagen där och grävde och grävde, hade hela fickan full med skräp och inte en enda nugget. Det var ganska varmt så jag var ganska seg på kvällen efter allt grävande så jag lovade mej själv att aldrig mera sätta min fot på farmen, och att jag skulle försöka min lycka någon annanstans dagen efter. Kommer tillbaka på söndagskvällen, fortfarande utan guld och möts av nyheten att Leslie hade hittat en nugget på ungefär 18 gram på farmen. Guldet satt fortfarande fast i bottensediment från ett numera försvunnet vattendrag.

Naturligtvis är jag, liksom många andra tillbaka på farmen nästa dag, klarade bara en halv dag med fickan full med skräp och inget guld, nu var det absolut definitivt så att jag skulle aldrig mera svänga min detektorspole över den marken. Hittad ett par små bitar på ett annat ställe, kommer tillbaka till campen på kvällen och får veta att ytterligare en större nugget, lite över 20 gram, hade hittats av Ted på farmen.

Nästa påskcamp till Castlemaine så blir det väl att besöka "farmen" igen trots att jag hade lovat mej själv att hålla mej därifrån.

Avslutningsvis så måste jag säga att det är inte så att nuggets som dom beskrivna ovan hittas vid varje klubbutflykt, det är betydligt vanligare med mindre nuggets.

Hälsningar
Lars Lennartsson